Ett år sedan

Efter en riktigt illamående dag på jobb köpte jag med mig ett gravtest hem och mycket riktigt, det var positivt. En liten glädjetår kom, såklart! En bebis är ju en gåva och ett mirakel. Jag blev så glad att jag skulle få uppleva det hela en gång till, fast denna gången tillsammans med någon. Någon jag älskar. En graviditet utan en massa bråk, elaka samtal mitt i natten och allt sånt där. En graviditet där jag skulle slippa behöva förklara mig, försvara mig, försvara barnet och bli sparkad på när jag redan låg. 

Jag körde raka vägen till h&m och handlade ett par bebisstrumpor som det stod "Mum + Dad = me" på, la dem i en julig påse och choklad ovanpå. Kom hem där M och Leo stod och väntade. Ivrigt gav jag M påsen och han tog glatt emot den. När han såg chokladen blev han glad och kramade om mig i en tackande gest. Haha, jag fick ju då säga "titta lite längre ner i påsen". Han drog upp strumporna och såg ut som "eh...dem här passar nog inte mig?" Och där stod jag med ett brett leende. Sen fick han ur sig ett försiktigt "tack?". Haha, tillslut fick jag ju säga "fattar du inte?" Och då trillade poletten ner och hans förvirrade ansikte blev plötsligt glatt. Åh, det var precis den reaktionen jag ville ha! Inte en "men det är ingenting nu, ta ett piller sen är det borta". 

Älskade M! Och nu sitter vi här med två underbara barn, våra små älsklingar <3

Bina

Gullgullgull!!!! :D